Dag 70 - fredag 30 april - 292 dagar kvar

Trött efter morgondagen, 500 magasin delades ut till deltagarna som kommit från vida håll. På slutet kände jag mig som en fiskmånglerska, men det var mödan värt. Knöt kontakter med flera spännande aktörer. Pratade bland annat med Petra Marko, skaparen av klädesmärket ExtravaDansa. Hon lovade ställa upp på en intervju i vårt september nummer. Julie R.Week från USA var också där och vi fick en pratstund. Hon var imponerad av vårt magasin och lovade att hjälpa mig med kontakter och företag i USA som vi kan skriva om. Vilborg Einarsdottir, skaparen av mentor, tog ett magasin och lovade även hon en intervju. Alltså, det lönade sig att gå upp klockan 05.00, lasta kartonger och köra till Stockholm.

Just nu snurrar mitt huvud med tankar och idéer, tänkt om jag hade obegränsat med kapital, tänk vad vi kunde uppnå då med vårt magasin. Kanske en affärsängel är på sin plats?

 


Dag 68 - onsdag 28 april - 294 dagar kvar

Nedräkning, imorgon bär det av till Stockholm på inbjudan av Tillväxtverket.

Det ska bli så spännande, imorgon träffas alla kvinnoambassadörer i Sverige och jag och min kollega har blivit inbjudna för att visa upp vårt magasin. Vi beger oss i ottan för att lassa på 500 magasin in i bilen. Det blir många kartonger, måste nog skippa kortklänningen eller inte ta högklackat i alla fall. Attans, tänkte klä upp mig för första gången sedan L.a. Går mest i stövlar och jeans på landet för att parerar allt häst- och kobajs.

Idag skrev jag en projektplan, så många bollar i luften att jag tappar greppet snart. Kanske kan jag lyckas uppnå mitt mål. Det är ju ett antal dagar kvar. Vi har stora planer på LA – planer som jag inte kan avslöja ännu även om jag spricker snart.

Jag tänker anmäla mig till Strömsholms Triatlon i sommar, bara för att ha en morot att träna emot. Distanserna låter rimliga, nästan lite töntiga, men i själva verket kommer jag att bli dödstrött.

Hade ett intressant möte med en Maria på Klockmaster i måndags. Hoppas kunna samarbeta med henne i framtiden. Hon är en riktigt skärpt och kunnig tjej. Har sprungit två gånger denna vecka och lyckats smyga in lite yoga-övningar. Men så fort jag kommer igång blir jag smittad av mina kära söner och måste vila en vecka. När skall jag kunna komma i toppform?

Hoppas på en mild vår utan vidare förkylningar. För några veckor sedan blev jag fotograferad av Hasse på bildN för vårt magasin Les Affaires. Han och Pia är verkligen hur duktiga som helst på sitt jobb eller vad tycker ni? kanske inte fotomodell, men definitivt inte gå och göm dig under ett täcke.

ciao

 


Dag 61 - onsdag 21 april - 301 dagar kvar

Mycket nervös inför dagens fotografering. Kan bero på att jag sov väldigt dåligt.

Igår köpte vi en ny TV och dammsugare, vi hade satt en limit, men som vanligt överskred vi den med råge. Väl hemma kopplade vi in den och upptäckte att affären inte skickat med dosan i vilket Boxer kortet skall sitta. Då vi ringer kan ingen hjälpa oss efter som supporten stänger klockan 18.00.

Jag ringer Boxer som inte förstår någonting, det ska fungera utan dosa, bara att koppla in boxen i TV:n.

Jag förstår inte varför att det alltid ska strula på ett eller annat sätt.

 

Hur som helst, med tre fungerade kanaler blev det dokumentären Banans, vilken jag ändå tänkt titta på. Egentligen räcker det med ettan, tvåan och fyran. Nyheter, dokumentärer och en gammal film då och då. Jag har ju mina böcker. Just nu parallell läser jag Försörjd av sin hustru och Jan Guillous senaste roman. Mycket nervös inför dagens fotografering. Kan bero på att jag sov väldigt dåligt.

Igår köpte vi en ny TV och dammsugare, vi hade satt en limit, men som vanligt överskred vi den med råge. Väl hemma kopplade vi in den och upptäckte att affären inte skickat med dosan i vilket Boxer kortet skall sitta. Då vi ringer kan ingen hjälpa oss efter som supporten stänger klockan 18.00.

Jag ringer Boxer som inte förstår någonting, det ska fungera utan dosa, bara att koppla in boxen i TV:n.

Jag förstår inte varför att det alltid ska strula på ett eller annat sätt.

 

Hur som helst, med tre fungerade kanaler blev det dokumentären Banans, vilken jag ändå tänkt titta på. Egentligen räcker det med ettan, tvåan och fyran. Nyheter, dokumentärer och en gammal film då och då. Jag har min man, barn och böcker. Just nu parallell läser jag Försörjd av sin hustru och Jan Guillous senaste roman.

Hur långt har jag då kommit på vägen till framgång? 61 dagar och mitt mål ligger ännu långt borta. Rastlös som jag är försöker jag pressa mig allt mer. I min bransch är gott rykte det primära. Inget annat gäller. Eller det kan tolkas lite som man vill. Men för mig är ärlighet och stolhet för mitt yrke viktigast.

 

 

 



Dag 60 - tisdag 20 april - 302 dagar kvar

Vad gör man när tiden inte räcker till? Jag har så dåligt samvete över att jag inte hinner skriva på min blogg. Målet var klart, två till tre gånger varje vecka. Men icke sann icke. Dagarna rullar på i högfart, och det känns som om det enda jag gör är att köra till jobbet, hämta barnen på dagis och laga mat när inte Jonas gör det och läsa för barnen. Däremellan är det blankt. Som om jag inte vet vad jag sysslar med. Möten fyller mina dagar och i övrigt handlar det om att planera, utveckla och parera. Jag vill förstås hinna umgås med barnen ännu mer. Helst hela tiden. Så är det att vara småbarnsmamma.

Nästa nummer av Les Affaires släpps den 20 maj och innan dess ska en rad kvinnor intervjuas, min ledare skall skrivas och annonser säljas in. Toppa det med produktion av närodlat, en folder om närproducerade råvaror i länet och producenter, utgivning av turistmagasinet Les Affaires på svenska och engelska, olika marknadsföringsuppdrag och vidareutvecklingen av vårt egna företag. Styrelsenamn som det ska beslutas om, event och olika projekt som måste slutföras innan vi kan ta sommarledigt. Roligt, absolut, men tiden räcker inte till.

Som punkt 118 på min prydliga punktlista står: kontakta alla kommunalpolitiska kvinnor som står högt upp på listorna för att diskutera valfrågor och löften. Hur tänker de exempelvis lösa problematiken kring den höga ungdomsarbetslösheten, många får sin första fasta anställning först i 29-årsåldern. Oroväckande är också att människor efter 50 inte får några nya jobb.

 

För två veckor sedan innan jag skulle fotograferas för omslaget  blev jag sminkad och fixad i håret av Kia på Style. Resultat blev mycket bra, men jag hann inte tvätta bort sminket innan barnhämtningen och lyckades skrämma slag på både barn och personal på dagis. Bilderna som Hasse på Bilden tog blev lyckade och ändå tycker jag att jag ser ut som en dragqueen på var och varannan bild. Men det är väl för att jag aldrig brukar sminka

Det är alltid svårt att bli fotograferad, trots att jag fotar andra själv. Som om jag inte kan slappna av till fullo.

 

Mitt i allt flygkaos sitter jag och försöker planera in en semesterresa. Så många viljor, så många datum och så många alternativ. Vi funderar på att bryta en trend och inte resa till samma gamla Italien. Varför inte hellre Grekland och blått vatten och ingen som pratar franska eller italienska. Hur ska jag klara arrangemangen? Två barnfamiljer, två mormödrar, två par och ett nöjessuget ungt barnlöst par. Snacka om svårt. Några som vill resa charter, jag och min man som bara vill  hoppa på ett flyg och se vad som händer och mormödrar som prioriterar barnbarnen först och främst. Äventyr i all ära, men det är inte helt enkelt när man har småbarn.

 

Imorgon står fotografering av Agneta Berliner på min agenda. Med henne måste jag komma på något alldeles extra. En mycket spännande kvinna, jag gillar henne skarpt!

Ikväll ska vi yogaflickor träffas, och än en gång måste jag avboka, varför, varför?

 

På lördag bär det av till Arboga och deras näringslivsdag där vi ska träffa deras näringslivskvinnor. På kvällen blir det dagiskalas och vi funderar på att cykla till Rytternegården. Jag är inte så sugen att cykla i slutet av april, mitt i natten och med kalla vårvindar. Tror nog att jag hellre blir chaufför.

 

Har verkligen kommit igång med min träning, dessvärre har jag gått ner istället för att öka min muskelmassa. Inte så bra även om orken blivit bättre och jag känner mig starkare än på länge.

 

 


Dag 43 - Lördag 3 april - 319 dagar kvar

En vecka, sju dagar efter en super trevlig resa till L.a

Tröttheten har intagit min kropp och det känns som om jag flyter på moln genom dagarna. Måndag började med fakturaärenden som första punkt. 45 fakturor skickades ut till våra kunder för annonsering i Västmanlands officiella turist magasin, Visit Västmanland, som utkommer i slutet av april. Jag har arbetat med magasinet nu i tre års tid vilket har varit väldigt lärorikt och spännande. Tänk vad lite jag kunde innan, visste inget om röda jorden eller kolarbyn.

 

30 mars - Tisdag

Tvungen att åka in till stan på möte med min kollega Ola. Kände mig relativt utvilad, började sälja lite försiktigt på Les Affaires. På eftermiddagen kom en Anna förbi och våra barn lekte likt kalvar som släpps ut i det fria för första gången. Jag njuter av att vara hemma.

 

31 mars - Onsdag

På morgonen åkte jag till veterinären med min hund Stella. Hon skulle ta blodprov för att kontrollera om hon får rätt mängd medicin. Tillbaka på kontoret skrev jag några texter innan jag klockan ett åkte tillbaka till Djurdoktorn för prov nummer 2.

900 kronor fattigare och 10 minuter senare, snacka om bra timdebitering, fick jag veta att vår vackra tjej fortfarande är för tjock. Fem kilo måste hon gå ner ytterligare. Känns lite olustigt då hon idag inte är stor alls. Men doktorn vet som sagt bäst.

Tillbaka på kontoret omgång nummer två hade jag möte med en tryckare och 20 minuter senare en intervju med en högt uppsatt vd i Öresund innan jag 20 minuter efter det sprang till nästa möte med Carina Wigholm VD för Drumedar i Västerås.

Gjorde en kort intervju, fotograferade och satte mig sedan i bilen för att åka hem till min man och barn.

En tes jag har: du kan aldrig bli framgångsrik på jobbet om du inte har ett harmoniskt förhållande. Jag känner mig lyckligt lottad. Trots vardag, trots dagliga doser av trötthet och irritation har vi det fantastiskt bra. Vilket ger mig en bra grogrund.

 

1 april - Skärtorsdag

Skulle ha sprungit imorse, eller i ärlighetens namn har jag försökt att intala mig själv att gå upp tidigt och springa hela veckan. Det har inte alls gett någon utdelning. Känner mig för tillfället oerhört lat och min dåliga karaktär börjar krypa fram. Måste fokusera och sluta komma med ursäkter som att jag känner mig lite halv förkyld, sömn är en viktigt faktor osv.

Träffade Charlotte på Mind Match, vi satt och pratade ett tag om framtiden. Hon är en tjej som verkligen vet vad hon kan och vill.

På vägen till henne hittade jag en mobiltelefon på gatan. Visste inte riktigt hur jag skulle göra och tog med mig den till mitt möte. Försökte ringa upp ägarens bror för att berätta om mitt fynd. Tillsist fick jag tag på ägaren och vi kom överrens om plats för överlämning. Måste erkänna att jag mår bra av goda gärningar även om det kan låta egoistiskt.

 

2 april - Långfredag

Nu jäklar ska jag springa mitt trött. 5 kilometer i skogen på snöfyllda vägar. Min bror och hans blivande hustru har kommit för att fira påsk. Vi sprang alla tillsammans, det var behagligt och jag orkade mycket mer än jag annars gör.

Skrev lite på en artikel innan vi åkte för att titta på vår eventuellt nya tomt i Herrskogen.

 

3 april - Påskafton

Har en affärsidé som jag funderat på ett tag. Min mor och syster är på, men min man och bror ratade idén med buller och bång. Ikväll får vi gäster och på menyn står lammstek med rotfrukter och potatis.

Sprang 4 kilometer i morse och lyckades tappa bort min bror som sprang hela vägen till Kolbäck. Ett tag funderade vi på att efterlysa honom och Jonas åkte iväg i bilen för att hitta honom. Mamma mumlade om hjärtattack och jag stukad fot. Jag i kombo med mamma är inte alltid så lysande. Vi tror oftast det värsta.

 


RSS 2.0