365 dagar till framgång

Nu sitter jag här på landet, trött och urlakad, och reflekterar över min resa som varit både känslomässigt omtumlande och inspirerande. Los Angeles är en trevlig storstad. Samtidigt som den har pulsen, flärden och glamouren tar inga av dessa faktorer över och du upplever L.a mer som en småstad. Jag trodde att jag skulle mötas av plastikopererade wannabe skådisar, självupptagna märkes slavar och massor av uteliggare. Inget jag trodde slog in. Istället möttes jag av trevliga människor, intresserade av andra än dem själva och med intressanta liv. Det bor cirka 100 000 svenskar här och man håller verkligen ihop.

Sista kvällen var vi på Viper Room där bland annat Timbuktu, Loop Troop och Adam från Tensta spelade. Klubben var packad med svenskar som kommit för att visa sitt stöd. Varför har vi inte samma ”hålla ihop ” attityd i Sverige? Det verkar som att den egenskapen kommer fram hos oss när vi flyttar utomlands.

Men för att återberätta mina sista dygn i L.a

Torsdagen den 25 mars tog min syster och Sebastian med oss till ett ställe som heter SUR och ligger på Robertson Blvd 612. Restaurangen ägs av en man från Argentina och maten går inte att beskriva med ord. Generellt är servitörer och servitriser oerhört duktiga i USA, men här på SUR går man steget längre. Allt fungerar till fullo, maten håller hela vägen fram till notan och ägaren går runt och kollar att alla mår bra.

Vi inledde vår måltid med en ananas mojito, prova om ni har möjlighet, och avslutade med världens i särklass bästa cheesecake samtidigt som en helikopter jagade en kändis ovanför våra huvuden.

I galleriet Chryssanthou bredvid restaurangen hade konstnärinnan Emma Ferreira, www.emmaferreira.com, vernisage och vi slank in på en titt.

Fredag 26 mars: Fyra timmars lapande sol vid polen gav och en vitaminkick utan dess like och vi bestämde oss för en tripp till Venice Beach för att titta på alla galningar. Efter en timmes strandpromenad tog min syster Emma med oss till Moonshadows som ligger i Malibu. Med utsikt över Pacific Ocean njöt vi av solnedgången innan vi tog bilen tillbaka till L.a och Viper Room.

Klockan 02.00 tog vi en taxi tillbaka till lägenheten och packade det sista innan bilfärden till LAX.

Planet gick 07.00 och vi mellanlandade i New York. Enfaldiga som vi är, mamma och jag, trodde vi att vi skulle behöva checka in vårt bagage som vi gjorde på inresan. Alltså gick vi ut genom passkontrollen till civilutrymme, stod där i 30 minuter, stressade över att inte hinna till boardingen. En man kom fram och hjälpte oss, han såg nog vår desperation. Han förklarade lugnt och pedagogiskt att vårt bagage inte skulle checkas in på nytt. Halvspringande tog vi oss igenom tullkontrollen och till vår gate.

På flyget spillde en flygvärdinna ner mig med dricka och jag kände mig som en blöt, trött och irriterad hund. Jag hatar och flyga!

Emma och mamma på Venice Beach