Det blåser hårda vindar

Ute blåser det storm och ibland känns det som om huset håller på att blåsa bort. Det märks väldigt väl på min mobila uppkoppling som kopplar ner var femte minut.

Imorgon gäller det, flera spännande möten som kan avgöra i vilken fart vi kommer att kunna expandera med dels Les Affaires och dels Les Affaires Export. Det pirrar inombords och känslan kan linkas vid när man tog studenten, eller vid första anställningsintervjun. En behaglig obehagskänsla. Sitter just nu och förbereder mig med de sista diagrammen och presentationerna.

Då vi håller på att flytta ut från våra lokaler har vi valt att hosta mötet hos Gate 25 på Pilgatan 25 i Västerås. Riktigt bra, de hyr ut konferenslokaler väldigt billigt och mrs Granzell är hur kunnig som helst.

En kul incident idag var att jag fick en trevlig e-post i brevlådan. Jag fick besked att jag ska få intervjua Mr ABB, nytillträdde VD:n Johan Söderström. Hur bra som helst.

Idag blev det heller ingen löpträning, det känns som om hela min kondition håller på att långsamt rinna ur kroppen och ersättas av en hösttrött företagare. Måste, måste, måste ta tag i det snarast. Men imorgon har jag inte en chans att hinna lägga till en löprunda på schemat. Och faktum är, pinsamt nog, jag vågar inte springa när det är mörkt utan hund. Stella, min älskade lilla hundtjej har stukat sig eller något och haltar. Vila för henne med andra ord.

Torsdag får det bli, åtta kilometer i högt tempo och sedan styrkeövningar.

 

En annan incident, smickrande sådan, var att jag blev uppringd av en headhunter som undrade lite om mig och funderade på om jag var intresserad av ett specifikt uppdrag. Lockad? Alltid. Intresserad? Inte i nuläget.

 

Hur känns det då i min nya roll som tillsatt ledare. Löjligt måste jag säga. Jag är tillsatt VD för mina delägare som själva är operativa i bolaget. Så i realiteten tar vi alla beslut gemensamt vilket är både skönt och solidariskt. Stämningen på bolaget är riktigt upprymd och alla är taggade till hundra procent. Vi har något stort på gång känns det som. Men vi ropar inte hej ännu….


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0